Smärtan kan jag leva med, bara jag slipper rädslan.

Godmorgon på er!

Känner mig något klarare i huvudet idag men blir endå hemma från skolan. Ska ta mig till stallet sen då mamma ska prata med min ridlärare och se om hon kan ta ut mig och Ville på en liten uteritt på min vanliga lektionstid. Att sätta mig upp på hästryggen och ha en hopplektion känns lite väl nu och det var ju faktiskt ute olyckan hände så det är där min rädsla kan komma. Jag är livrädd för att bli rädd. Det låter verkligen inte logiskt men det är så det är!

Ska även försöka komma ut lite med hunden idag. Igår gjorde mitt knä för ont, men lägger på en stödlinda och försösker igen idag.

Ler varje gång jag ser denna bild, först tecknet på tillit, första gången han vart överlycklig att se mig när jag kom i stallgången, den ponnyn är verkligen speciell. Kan inte förstå att jag hade tankar på att lämna dig ♥



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0