♥

Regnet öser ner utanför stalldörren när två hästar raskt skrittar ut genom dörren, dom bär på varsin flicka iklädda endast jeans och linne.
Lika raskt som förut skrittar dom nedför en asfaltsbacke och in på en lummig grusväg med ljusgrönt skört gräs i en linje mitt i vägen. trots det ljumna sommarregnet skrittade hästarna på med pigga och glada steg medans flickorna glatt pratade på om allt möjligt.
När det plötsligt började regna häftigare valde hästarna en liten stig in i skogen och efter ett par meter stannade de under ett stort träd där regnet inte skulle nå dom lika mycket. dom stod tätt ihop och flickorna hade nu tystnat och klappade kärleksfullt sina hästar på blöta varma halsar.
när det värsta regnet dragit förbi skrittade hästarna raskt vidare på den väg som de så många gånger skrittat på förr. när vägen planade ut sig och sträckte sig rakt framåt långt långt bort skänklade flickorna på hästarna som började trava med mjuka luftiga steg, de höll huvuderna lågt som skydd mot regnet och flickorna höll bara i tyglarna med lösa fingara medan de med den andra handen höll varandras hand och skrattade glatt, hästarna gick i perfekt balans och flickorna red i perfekt balans. längre fram lutade vägen neråt och då bad flickorna sina hästar att skritta. när vägen delade sig åt fyra håll valde hästarna vägen åt vänster, dom visst så väl hur dom skulle gå efter flera år tillsammans med varandra och sina flickor.
När dom klättrat upp för en liten backe blev plötsligt den ena hästen spänd och kollade åt höger där en flock med kor gick. Flickan kände att hästen blev nervös och lutade sig fram och klappade lugnande hästen på halsen och med ens blev den lugn igen och skrittade snart på med lediga steg brevid sin bästa hästkompis igen.
snart slöt sig skogen om flickor och hästar och det blev mörkare, flickorna vände sig mot varandra och log innan de böjde sig fram smackade och släppte efter på repet, hästarna kom fram galopp och galopperade brevid varandra genom den blöta skogen, när det började luta uppåt släppte flickorna repen helt och hästarna fick sträcka ut i en härlig snabb galopp, uppe på krönet lutade sig flickorna bakåt och tog lätt i repet och stannade, dom stod still bara för ett ögonblíck och andades in den friska luften innan dom skrittade nerför backen hemåt.

Dessa hästar är Roxy och Idun och flickorna är Jag och Karin! precis såhär kändes det igårkväll när vi bestämde oss för att rida ut en runda i repgrimmorna, allt var så lugnt och stilla, regnet masserade våra kroppar och allt passade ihop. ALLT var perfekt!

Jag tror aldrig jag kommer få uppleva en såhär harmonisk och perfekt ridtur igen någonsin! det var verkligen helt otroligt!